Här byggs en modell av elsystemet i lastbilarna upp och informationen i den modellen kan sedan användas för att utveckla diagnosverktyg som slutligen används av mekanikerna ute på verkstäderna för att få reda på vad felet är och hur det ska repareras. Det ger snabbare reparationer som ytterst leder till minskad stilleståndstid. Något som är en viktig faktor för åkerierna. Något som är en viktig faktor vid köp av nya lastbilar. 

En lastbil idag är en komplicerad produkt med mängder av samverkande system och en extra utmaning är att det kan finnas många varianter av samma modell av lastbil. Det krävs därför ­mängder av dokumentation över ­hårdvara, mjukvara, vilka felkoder och parametrar som finns, vad olika symptom kan tyda på med mera.

Tidigare skrevs all den informationen ner manuellt i Excel- och Word-dokument som sedan lagrades i olika system. För några år sedan ville Volvo effektivisera den här processen.

Vi ville bland annat få mer återanvändbarhet av informationen samt göra det enklare att hitta relationer i våra data för att kunna leverera bättre information till de som utvecklar felsökningsmetoden för vår eftermarknad, säger Michael Blackenfelt på Volvo Group Trucks Technology.

De kom fram till att en modellbaserad process skulle fungera bättre än den tidigare manuella och skaffade därför modelleringsverktyget Rodon som gör det möjligt att skapa en funktionell modell.

Mycket arbete för att hitta felfall

Med Rodon samlas all information i en modell som kan återanvändas. Att hantera uppdateringar och förändringar blir därmed mycket smidigare än när man var tvungen att lägga in all information varje gång något ändrades. Dessutom blir det enklare att bygga själva felsökningen.

Det krävs mycket tankearbete för att hitta alla felfall och beskriva hur man ska felsöka olika symptom. Men genom att vi nu kan modellera upp hur systemet fungerar kan vi generera mycket av felsökningsmetoden genom att låta verktyget göra beräkningar, säger Michael Blackenfelt.

Så det går att jobba effektivare med hjälp av modellen, men det finns också en nackdel. För att kunna ta fram felsökningsmetoder så krävs det en bred kompetens. Man måste ha insyn i både hård- och mjukvara och förstå hur olika komponenter och system hänger ihop för att kunna se vilka fel som kan uppstå och hur de kan åtgärdas. När Volvo införde modellering tillkom ytterligare ett krav.

Tidigare kunde vi sätta alla ingenjörer som hade rätt kompetens på det här, men nu måste de också kunna modellera och det har varit en utmaning att finna dem som kan det. De som är bra på att modellera har inte nödvändigtvis den kompetens som behövs och de som har kompetensen kanske inte har någon lust att lära sig modellera, säger Michael Blackenfelt.

Utgå från någon som är duktig på modellering

Alternativen blir då att endera ta de som redan är bra på att modellera den kompetens de behöver eller lära de med rätt kompetens att modellera i Rodon. Båda varianterna fungerar, men den ena tenderar att vara lite smidigare.

Min erfarenhet är att det är lättare att ta en person som har en god förmåga att modellera och ge dem den kompetens de behöver, men det kan ofta ta lite tid att åstadkomma det, säger Michael. På det hela taget har dock övergången till att använda modellering varit positiv.

Vi lägger nu mindre jobb på att hantera uppdateringar och förändringar. Det är enklare att se konsekvenserna av en förändring när vi kan simulera den först och vi kan även enklare göra kopplingen mellan felfall till symptom, så det har varit värt att börja använda modellering, säger Michael Blackenfelt.