Testbädden, SUM, Sustainable Underground Mining, ska anläggas i LKAB:s underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i en virtuell gruva. I testanläggningarna ska ny teknik utvecklas och testas i verklig gruvmiljö för att säkerställa att svensk gruvindustri även i framtiden är konkurrenskraftig och kan skapa jobb och tillväxt, både lokalt i Norrbotten och nationellt. Det krävs nya styrsystem, ny och utvecklad gruvutrustning samt komplexa och effektiva ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri. För att nå dit krävs en helt ny typ av samarbete, ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digitala system som verksamheter.
Sveriges gruv- och mineralindustri tävlar om att vara mest hållbar i hela världen. Hållbarhetskraven och teknikutvecklingen utvecklas nu i snabb takt och då behöver även svenska aktörer komma samman för att se till att vi kan bedriva gruvdrift på ett säkert och hållbart sätt i framtiden. Det bådar gott för gruvlandet Sverige, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.
Efter 2030 ska LKAB stå redo att bryta järnmalm djupare ner i gruvorna i Kiruna och Malmberget. Det förutsätter att beslut fattas i mitten på 2020-talet för en av Sveriges största industriinvesteringar någonsin. För att klara teknikskiftet och minska klimatpåverkan går de svenska industriföretagen LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och AB Volvo samman för att hitta lösningar och sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift på stora djup som skulle innebära ett rejält tekniksprång.
LKAB har en lång tradition av innovationer och för att säkra långsiktig konkurrenskraft måste vi hitta nya metoder och smartare lösningar för fortsatt brytning av världens bästa och renaste järnmalmsfyndigheter djupare ner i våra underjordsgruvor. Vi är stolta över att inleda ett av de största samarbetsprojekten i Sverige idag med ledande aktörer i branschen som bidrar med kompetens och tekniska resurser. Tillsammans ska vi ta fram lösningen på morgondagens hållbara gruvindustri som är säker, koldioxidfri, digitaliserad och autonom, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Vi är stolta över att vara en del av samarbetet med att utveckla världens mest moderna gruvverksamhet. Detta är i linje med vårt fokus på autonoma och batteridrivna produkter och lösningar som ökar produktiviteten och säkerheten i gruvorna, säger Per Lindberg, vd och koncernchef Epiroc.
LKAB tar ett helt nytt grepp i utvecklingen av framtidens gruvor med unika digitala och hållbara lösningar. Vi ser fram mot att i ett partnerskap tillsammans med LKAB, Epiroc, Combitech och AB Volvo kunna bidra med vår kunskap inom automation och elektrifiering av underjordsgruvor samt service. Digitaliseringen ger oerhört stora möjligheter och tillsammans med övriga samarbetspartner skapar vi morgondagens effektiva och säkra gruvor säger Johan Söderström, vd ABB Sverige.
Genom det här partnerskapet kan vi tillsammans dra nytta av digitaliseringens möjligheter fullt ut och skapa framtidens hållbara gruva. Vi är stolta över att delta i ett så viktigt arbete där vi kan bidra med vår kompetens och erfarenhet av att knyta ihop autonoma processer och människor genom så kallade digitala ekosystem, säger Hans Torin, vd Combitech.
"Svensk industris konkurrenskraft bygger på innovation, samarbete mellan samhälle och starka internationella företag samt en genuin ambition att hitta systemlösningar som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara. På detta sätt försäkrar vi oss om vår individuella och gemensamma ledarroll i världen. För Volvokoncernen är det viktigt att vara en del i kompletta systemlösningar som skapar välstånd för samhälle och näringsliv. I ett tekniskt paradigmskifte där automation, elektromobilitet och sammankopplade system spelar avgörande roll kommer det här samarbetet stärka vår konkurrenskraft globalt, säger Martin Lundstedt, vd AB Volvo.
Inom ramen för testbädden ska bästa sättet för att bygga ett effektivt autonomt produktionssystem undersökas, som är koldioxidfritt och med högsta tänkbara säkerhet. I framtidens autonoma och digitaliserade gruva ska maskiner och människor arbeta sida vid sida. För att projektet ska gå att genomföra krävs det betydande nationella insatser och parterna söker därför samarbete med fler leverantörer, staten, forskningsinstitut och universitet.