Vad händer om betalsystemen kraschar?

Finansiella tjänster är en av de sektorer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekat ut som samhällsviktig. I Sverige använder vi främst betalningsmedel som bankkort och Swish, slutar dessa alternativ fungera blir det snabbt kännbart. Vi har pratat med Towe Lindqwister och Susanne Kallin, rådgivare inom krisberedskap på Combitech, som genom rollspel och datasimuleringar arbetat med att identifiera tänkbara konsekvenser och lämpliga åtgärder.

– Vid en första anblick är det aktörer inom handel, drivmedel och den finansiella sektorn som drabbas hårt. Exempelvis kräver ofta att tanka bilen att du betalar med kort. I butikerna behöver man ta hand om hamstringsbeteenden men även oroliga och frustrerade kunder. Vid en långvarig störning medför det en stor påverkan på i princip hela samhället genom exempelvis stor social oro som kan komma att ställa krav på närvaro från polis och vaktbolag för att klara säkerheten, berättar Susanne Kallin.

– Alternativa betalningssätt kommer att nyttjas där Swish, kontanter och faktura är några alternativ. Men en accelerering av dessa system medför också risker. En alltför hög belastning på Swish riskerar exempelvis att slå ut systemet. En ökad kontanthantering kommer sannolikt att leda till att bankomaterna inom kort töms på kontanter. Vidare har många handlare inte längre möjligheter att förvara större volymer av kontanter, säger Towe Lindqwister.

Rollspel och datasimuleringar skapar samsyn 

Inom projektet har tjugo speldagar anordnats där länsstyrelser i femton olika län har bjudit in aktörer, på olika nivåer, att delta. Över 150 personer från hela landet har engagerats, framför allt från den finansiella sektorn, länsstyrelser, kommuner, livsmedelskedjor, bensinstationer och transportbranschen.

Själva övningen består av spel med ett fiktivt samhälle i en datorsimulering, ett kortbetalningsstoppscenario och en grupp spelare som tar beslut vid fyra tillfällen i händelseförloppet. Personerna har inte spelat sin egen roll eller sektor utan de har i samverkan kommit fram till de åtgärder som ska vidtas.

– Utgångspunkten för våra designval har varit att speldeltagare ska lära sig hur samma störning kan ta flera olika vändningar beroende på vilka åtgärder man väljer och hur man skapar beredskap för alla dessa tänkbara förlopp. Att kunna identifiera lämpliga åtgärder oavsett vilken vändning händelseförloppet tar är kärnan i att vara ett motståndskraftigt samhälle, säger Susanne Kallin och fortsätter;

– Att spela spelet har ökat förståelsen för konsekvenser, åtgärder och deras samband vilket har lett till att deltagarna tillsammans har utvecklat en helhetssyn. Ju fler konsekvenser spelarna kan förutse och ju fler åtgärder de har kunskap om, desto högre resiliens uppnår samhället. Det bygger bättre och tryggare krishanterare, berättar Susanne Kallin.

Flera slutsatser har dragits 

Flera konsekvenser, åtgärder och samband har kartlagts. Några av de mest centrala, och som framgår av slutrapporten, är följande:

• Att erbjuda flera betalningsalternativ
  Ett typiskt agerande när ett betalalternativ går ner är att butiker och banker hänvisar till ett annat huvudalternativ. I stället för att introducera ett betalalternativ i taget är en mer framgångsrik strategi att erbjuda flera alternativ direkt. Det är viktigt att varje betalalternativ erbjuds av tillräckligt många så att den totala belastningen jämnas ut och alla medborgare kan handla utifrån vilka betalalternativ som finns tillgängliga.

• Att begränsa stora svängningar i varuflöden
  En betalsystemsstörning påverkar varuflödena. Dels genom att konsumenterna får ett annat köpbeteende, dels till följd av att både konsumenterna och transportörerna får problem med att kunna betala för drivmedel och därmed möjligen inte kan ta sig till butikerna. Om en del av transporterna inte kommer fram påverkas utbudet. Spelen har visat att det kan svänga från stillestånd till hamstring, och tillbaka, beroende på vilka betalalternativ som finns eller försvinner, eller beroende på hur kommunikationen uppfattas. För att lösa utmaningarna med att hålla varuflöden någorlunda under kontroll och förse alla invånare med varor krävs därför en intensiv dialog och samverkan.

• Att kommunicera om kontinuitet och tillgänglighet
  Alla spelgrupper är överens om att en intensiv kriskommunikation skulle krävas vid en betalsystemsstörning. Detta kan involvera rekommendationer för att skjuta upp mindre brådskande konsumtion, information om möjliga betalningsalternativ på olika försäljningsställen eller annan information om antingen önskat beteende eller vidtagna åtgärder.

• Att förebygga och bemöta otrygghet och hot
  En långvarig störning i kortbetalningen kan leda till stor oro och stress över hur man exempelvis ska trygga den egna försörjningen av livsmedel, mediciner och drivmedel. Tidigare kriser visar dock att svåra situationer ofta leder till stor omtanke och medmänsklighet. Det är viktigt att samhällsaktörerna på olika sätt arbetar för att skapa trygghet och säkerhet för att lindra konsekvenserna.

• Att ta vara på olika tidpunkter: se nuet och fånga framtiden
  Många spelgrupper var starkt fokuserade på att förutspå framtida eskalering och mindre intresserade av nuläget. En bra krisledning ska fånga framtiden och förstå nuet.

• Privat-offentlig samverkan
  Stora delar av samhällskritiska infrastrukturer ägs av näringslivet eller är starkt beroende av näringslivets tjänster. Under speldagarna har det tydligt framkommit att det krävs en ömsesidig förståelse från myndigheter och näringslivet för hur deras förutsättningar skiljer sig och hur de kan dra nytta av varandras styrkor. Att diskutera kring konkreta tänkbara scenarier kan vara ett framgångsrecept för att utveckla samverkan inom ramen för totalförsvaret såväl som den fredstida krishanteringen. När näringsliv och myndigheter på lokal nivå, regional nivå och riksnivå regelbundet diskuterar tänkbar samverkan i många olika scenarier, då kommer samverkan även på ett naturligt sätt uppstå vid en störning eller i en krissituation.

Nya lösningar kan utvecklas 

Projektet har samlat såväl privata som offentliga aktörer från olika nivåer i samhället runt bordet, vilket har lett till spännande och lärorika samtal och utbyte av information. Det har också skapats viktiga nätverk, något som är en framgångsfaktor i all krishantering.

– Jag tror absolut att nya resilienta lösningar kan komma att behöva utvecklas såsom olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till dagens betaltjänster och när de system vi förlitar oss på i vardagen av någon anledning inte fungerar. Men lika viktigt kommer det att vara att se till att det finns en bra förberedelse av befintliga betalalternativ som kontanter, Swish och möjligheter till betalning via faktura, avslutar Towe Lindqwister.

Läs mer om projektet och ta del av slutrapporten 

Högskolan i Skövde har beskrivit projektet och samlat information, CCRAAAFFFTING 

Artikel på MSB:s webbplats

Ta del av slutrapporten

Kort om projektet:

Projektnamn: Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games

Projekttid: oktober 2016 – september 2021

Finansiering och samverkan:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Högskolan i Skövde, Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Combitech.

Combitech och totalförsvaret

Med 70-års erfarenhet av metod- och teknikutveckling, såväl militärt som civilt, stödjer Combitech aktörer inom samhällsviktig verksamhet. Tillsammans bygger vi ett modernt totalförsvar. Läs mer om vårt erbjudande.