Vad händer i en situation av ett långvarigt stopp i kortbetalningar?

Tips för att hantera stopp i kortbetalningar

Finansiella tjänster är en av de sektorer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekat ut som samhällsviktig. Vad händer i en situation av ett långvarigt stopp i kortbetalningar? Kan människor då köpa mat, medicin och bränsle? Vi har pratat med Towe Lindqwister och Susanne Kallin, rådgivare inom krisberedskap på Combitech, som var med och drev forskningsprojektet CCRAAAFFFTING.

I Sverige använder vi främst betalningsmedel som bankkort och Swish, slutar dessa alternativ fungera blir det snabbt kännbart. Inom projektet CCRAAAFFFTING (oktober 2016 till september 2021) arrangerades speldagar där över 150 personer från hela landet engagerades, framför allt från den finansiella sektorn, länsstyrelser, kommuner, livsmedelskedjor, bensinstationer och transportbranschen. Syftet var att skapa samverkan och motståndskraft.

– Utgångspunkten för våra designval har varit att speldeltagare ska lära sig hur samma störning kan ta flera olika vändningar beroende på vilka åtgärder man väljer och hur man skapar beredskap för alla dessa tänkbara förlopp. Att kunna identifiera lämpliga åtgärder oavsett vilken vändning händelseförloppet tar är kärnan i att vara ett motståndskraftigt samhälle, säger Susanne Kallin.

Olika alternativ att betala

Några av de mest centrala slutsatserna, och som framgår av slutrapporten, är följande:

  • Erbjuda flera betalningsalternativ
    Att vid en kris eller stopp erbjuda flera betalalternativ direkt. Det är viktigt att varje alternativ erbjuds av tillräckligt många så att den totala belastningen jämnas ut och alla medborgare kan handla utifrån vilka alternativ som finns tillgängliga.
  • Att begränsa stora svängningar i varuflöden
    En betalsystemsstörning påverkar varuflödena. Spelen har visat att det kan svänga från stillestånd till hamstring, och tillbaka, beroende på vilka betalalternativ som finns eller försvinner, eller beroende på hur kommunikationen uppfattas. För att lösa utmaningarna med att hålla varuflöden någorlunda under kontroll och förse alla invånare med varor krävs därför en intensiv dialog och samverkan.
  • Att kommunicera om kontinuitet och tillgänglighet
    Alla spelgrupper är överens om att en intensiv kriskommunikation skulle krävas vid en betalsystemsstörning. Det kan involvera rekommendationer för att skjuta upp mindre brådskande konsumtion, information om möjliga betalningsalternativ på olika försäljningsställen eller annan information om önskat beteende eller vidtagna åtgärder.
  • Att förebygga och bemöta otrygghet och hot
    En långvarig störning i kortbetalningen kan leda till stor oro och stress över hur man exempelvis ska trygga den egna försörjningen av livsmedel, mediciner och drivmedel. Det är viktigt att samhällsaktörerna på olika sätt arbetar för att skapa trygghet och säkerhet för att lindra konsekvenserna.
  • Att ta vara på olika tidpunkter: Se nuet och fånga framtiden
    Många spelgrupper var starkt fokuserade på att förutspå framtida eskalering och mindre intresserade av nuläget. En bra krisledning ska fånga framtiden och förstå nuet.
  • Privat-offentlig samverkan
    Under speldagarna framkom att det krävs en ömsesidig förståelse från myndigheter och näringslivet för hur deras förutsättningar skiljer sig och hur de kan dra nytta av varandras styrkor. Att diskutera kring konkreta tänkbara scenarier kan vara ett framgångsrecept för att utveckla samverkan inom ramen för totalförsvaret såväl som den fredstida krishanteringen.

– Jag tror absolut att nya resilienta lösningar kan komma att behöva utvecklas såsom olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till dagens betaltjänster och när de system vi förlitar oss på i vardagen av någon anledning inte fungerar. Men lika viktigt kommer det att vara att se till att det finns en bra förberedelse av befintliga betalalternativ som kontanter, Swish och möjligheter till betalning via faktura, säger Towe Lindqwister.

Läs mer om projektet och ta del av slutrapporten:

Högskolan i Skövde har beskrivit projektet och samlat information

Ta del av slutrapporten

Läs en längre artikel om projektet

Kort om projektet:

Projektnamn: Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games

Projekttid: oktober 2016 – september 2021

Finansiering och samverkan: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)Högskolan i SkövdeMittuniversitetetLinköpings universitet och Combitech.