Modellbaserat arbete - nu i hela värdekedjan
Combitech har i sitt kundmagasin Combined skrivit om modellbaserat arbete, vilket väckte stort intresse. Nu tittar vi närmare på hur användning av modellbaserad teknologi och metodik har utvecklats.
Många begrepp cirkulerar när företag diskuterar modellbaserad teknologi och metodik. Ibland finns till och med olika begrepp för samma sak. Ett viktigt grundbegrepp är MBE, Model Based Enterprise, som är något av ett samlingsbegrepp och här får stå för modellbaserat arbete i en bred mening.
MBE omfattar både 3D, 2D och systemmodeller där verkligheten på något sätt är representerad för att effektivisera verksamheten och resultaten längs hela produktens livscykel. Begreppet inbegriper många specifika modellbaserade tekniker och handlar i stor utsträckning om att förena de olika disciplinerna i syfte att ska en brygga mellan verksamheter på ett så effektivt sätt som möjligt.
En tydlig röd tråd är att modellbaserat arbete blir allt viktigare inom svensk industri. Men den kanske allra viktigaste slutsatsen är värdet av människan. Man skulle till och med kunna säga att den viktigaste aspekten av MBE varken är teknik eller programvara, utan vikten av att förändra människans invanda arbetssätt och attityder. En viktig lärdom blir därför att om människan inte sätts i fokus i förändringsarbetet kommer MBE aldrig att lyckas fullt ut.
Jobbar vi inte redan med MBE?
Modeller och simuleringar är i sig inte någon nyhet. De används sedan länge och är väl etablerade i så måtto att de används i specifika moment. Exempelvis för att göra en beräkning eller att simulera ett beteende i syfte att slippa utföra prov och kostsamma experiment. CAD-verktyg är exempel på modellbaserade system som har funnits länge inom ramen för det som kallas MBD, Model Based Definition. Så hur har då MBD utvecklats till MBE?
Enkelt förklarat kan man säga att den första generationens MBD användes punktvis i den totala processen för produktutveckling. CAD-verktygen kanske endast används inom en enskild verksamhet såsom konstruktionsavdelningen. Men när resultatet av arbetet, dvs konstruktionen i form av en 3D-modell, ska tas vidare till produktionen så blir det stopp eftersom 3D-modellen inte är användbar i de efterföljande stegen. Många modellbaserade metoder och verktyg som används förblir därför isolerade i sina egna »silos«. MBD används i de fallen inte till sin fulla potential för hela verksamheten. När steget nu tas mot att hela företaget kan dra nytta av modellen, ja till och med företagets kunder och leverantörer, då tas samtidigt steget mot att bli ett modellbaserat företag, ett MBE.
MBE på bredden - The MBE Evolution
För att lyckas med arbetet att bryta begränsningarna, så att modellerna kan används av hela företaget och inte bara inom en isolerad process, krävs det att man jobbar med tre aspekter:
Teknik. Det behöver finnas verktyg som klarar av att hantera flera arbetsmoment och aspekter i produktutvecklingen, men som ändå jobbar mot samma modell. Det handlar också om att göra modellen tillgänglig så att den blir bekväm att använda.
Information. All form av kunskapsutbyte mellan människor och olika verksamhetssteg bygger på att informationen i produktutvecklingen hanteras på ett effektivt sätt. Här handlar det inte bara om att tillhandahålla en gemensam filserver. Nej, grunden för effektiv MBE i och mellan olika verksamhetsgrenar består i att informationen lagras eller kopplas till den gemensamma modellen.
Modellen blir informationsbäraren i projektet vilket medför att modellen får en annan roll. Utöver att modellen är en grund för beräkning och analys, så blir också modellen ett informationsbibliotek och modellverktyget blir bibliotekarien. Överblickbarhet eller »visibilitet« över produktens alla delar är tydliga fördelar som uppnås.
Människa. Arbetsätt, metodik och även organisation kommer att behöva förändras för att MBE ska få full effekt. Det handlar om att nya arbetsmoment måste införas, medan andra avskaffas. En typisk effekt är att man vill göra flera arbetsmoment parallella, istället för att olika yrkesgrupper eller avdelningar måste vänta in varandra.
Tidigare fick konstruktören göra sitt jobb klart och därefter överlämnades konstruktionsförslaget till beräkningsingenjören som sedan gjorde sin analys. Allting gjordes stegvis och i sekvens. MBE syftar till att konstruktören och beräkningsingenjören istället jobbar tillsammans och att arbetet sker genom små iterationer tills man uppnår önskat resultat.
Detta snabbar upp arbetet och tiden till färdig produkt väsentligt. Alternativt breddas kompetenskraven så att fler aspekter och arbetsmoment kan utföras av samma person. Volvo GTT är ett exempel på detta som också pekar på utmaningarna i att utbilda personer så att tillräcklig bredd uppnås. Både det parallella och det breda kräver ett gediget förändringsarbete och kommer inte kunna vara på plats över en natt.
Fråga för ledningen
Av ovanstående resonemang framgår att MBE blir en fråga som berör hela verksamheten. Därför måste MBE drivas genom medvetna beslut från ledningen. Detta skiljer dagens MBE från gårdagens modellbaserade arbete. Tidigare bestod införandet av modeller av ett antal olika verktyg som användes och infördes av enskilda »champions« nere i verksamheten. MBE kan effektivisera arbetet och korta ner utvecklingstiderna väsentligt, men kräver samtidigt ett genomgripande förändringsarbete och blir därför en strategisk fråga för företagsledningen.
Teknik, Information och Människa är de tre nyckelord som tydligast beskriver den evolution mot MBE som vi observerar i våra projekt och hos våra kunder. Denna evolution har en bestämd riktning mot idén om att tiden mellan produktidé till färdig produkt görs så kort som möjligt. Frågan är hur kort kan den bli? I den virtuella världen skulle den åtminstone kunna bli mycket kort.
Hur kort kan utvecklingstiden bli?
Tänk tanken att i framtiden kan det »breda och parallella« teamet konstruera och slutföra hela produktens alla aspekter, inklusive alla stödjande informationssystem som exempelvis service och felsökning. Tänk att det redan från konstruktion av produkten går att uppleva hur en servicetekniker kommer att kunna jobba med produkten, eller hur det känns för en operatör att använda produkten.
På Saab inom Gripenprojektet går tankarna delvis åt detta håll. Att samma modell som används i konstruktionen även används av serviceteknikerna. Detta sammanför ett stort antal arbetsmoment till ett nytt, parallellt och brett sätt att leva med modellerna. Här har Saab tagit stora steg i att gå från en isolerad användning av MBD till ett allomfattande arbetssätt. Detta är ett exempel på en evolution från MBD till att bli ett fungerande Model Based Enterprise.
Artikeltips inom området:
