Debatt: Vem leder det civila försvaret i krig?
Återupprättande av Totalförsvaret är en av de större nationella insatser som genomförs under kommande år. Combitech har förutsättningar att på alla nivåer stödja aktörer i Totalförsvaret att inta nya roller. Läs ett debattinlägg som Tomas Eneström gjort nedan och som publicerats i Aktuell säkerhet.
Krig är en unik situation som medför unika lagar. Medborgare kan tvingas tjänstgöra med vapen, privata fordon kan tas över av staten och ransonering kan införas.
När ingripande bestämmelser som dessa sätts i bruk och riksdagen reduceras till en krigsdelegation finns det en sak som är konstant: alla centrala förvaltningsmyndigheter är lika inför regeringen och ingen myndighet får styra över någon annan.
För att det civila försvaret ska fungera i krig måste svåra prioriteringar göras och en gemensam inriktning för myndigheterna beslutas, ibland under stor tidspress. Om regeringen av någon anledning inte har kunnat, hunnit eller velat samla ihop sig till någon inriktning, eller om denna inte täcker allt, återstår för myndigheterna att komma överens i en ”inriktnings- och samordningsfunktion”.
Med tanke på alla de ingripande förändringar i samhället som blir aktuella vid höjd beredskap, måste det faktum att ingen myndighet på nationell nivå får styra över andra bero på att det måste vara det mest effektiva sättet att sköta den nationella ledningen i ett krig. Eller?
Faktum är att ingen verkar kunna säga hur en gemensam inriktning i ett sådant läge ska beslutas. De gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar som MSB har tagit fram är inte till för krig.
Att komma framåt i frågan om hur ledning i det civila försvaret i krig ska organiseras måste vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att snabbt stärka förmågan i totalförsvaret. Så länge frågan ”Vem leder det civila försvaret i krig?” inte har något svar, kommer effekten av andra åtgärder bli betydligt mindre än vad de skulle kunna vara.
Den förra regeringen konstaterade så sent som 2006 att ”Vid sällan förekommande men särskilt svåra kriser med sektorsövergripande konsekvenser kan den operativa verksamheten på central myndighetsnivå kräva tvärsektoriell ledning.”. Det var innan utredningen om en krisledande myndighet, från vars direktiv citatet är hämtat, lades ner.
Det finns mycket som talar för att det i en extrem situation som ett väpnat angrepp krävs att någon, likt länsstyrelsen på regional nivå, kan fatta inriktande beslut på central myndighetsnivå. Inte minst tidsfaktorn är ett argument för behovet av sådan ledning. Men det viktigaste är att det finns en tydlig ordning. Bland de utredningar som står på kö för att utveckla totalförsvaret hoppas jag att den om civil ledning är bland de första. Nästa försvarsbeslut närmar sig med stormsteg.
Skribent och artikeldebatör, Thomas Eneström, senior rådgivare civilt försvar
Denna debattartikel publicerades ursprungligen i Aktuell säkerhet, nummer 7, 2017.
