Kampen om verkligheten

Publicerad 30 augusti 2021

Anton Lif, krisberedskapskonsult och specialiserad på informationspåverkan och kommunikation, bloggar om strategiska narrativ. Förenklat uttryckt handlar det om sammanhållande kommunikativa koncept för genomförande av påverkansoperationer och enskilda aktiviteter. Vilka beteenden, attityder och värderingar syftar berättandet till?

I de flesta konflikter finns det konkurrerande narrativ - en pågående kamp om vilken verklighetsbild som ska gälla. Orsak och bakgrund till en enskild händelse och upplevelse såväl som en längre tids samhällsutveckling kan förklaras helt olika. Att partier och grupperingar, precis som enskilda individer, kan tycka olika är grundläggande i en fungerande demokrati. Problem uppstår när en antagonist utnyttjar befintliga narrativ som språngbräda för påverkanskampanjer (där exempelvis ekonomiska påtryckningar, cyberangrepp och desinformation kan vara delkomponenter).

Styrkor och kognitiva sårbarheter

I Sverige är det acceptabelt att tycka olika och det är en av många anledningar till att Sverige placerar sig i toppen i olika demokratiindex. I år uppmärksammar regeringen att Sverige haft en fungerande demokrati i 100 år. Men även om demokratin står sig stark finns det utmaningar. Exempelvis tecken på ökad polarisering när det gäller frågor som rör mångkultur, identitet, globalisering och migration. Frågor som engagerar och väcker starka känslor. Det känslomässiga engagemanget är en sårbarhet som kan utnyttjas av aktörer som inte vill väl. Exempelvis kan en aktör öka synligheten på ett inlägg och sedan parallellt uppmuntra flera konkurrerande åsikter för att öka polariseringen.

Metamanipulation och fejkade sociala bevis

Ett växande hot mot det demokratiska samhället är antagonister som genom desinformation och manipulation av data försöker etablera och/eller förstärka befintliga narrativ som gynnar deras ekonomiska eller politiska målsättningar. Syftet är att påverka det demokratiska samtalet i allmänhet eller specifika politiker och beslutsfattare.

Arbetssättet förändras, metoderna utvecklas och tekniken är sofistikerad. Exempelvis metamanipulation där en influencers inlägg manipuleras utan att hen vet om det, så att de får större spridning, och kan få influencern att återkomma till ämnet oftare eftersom det har uppskattats. Ett annat exempel är social manipulation genom fejkade sociala bevis. Om fler gör eller tycker något har vi en benägenhet att anpassa oss för att passa in i gruppen. I dag går det att betala för hela gräsrotsrörelser, att exempelvis hundratals autentiska konton i sociala medier driver en önskad agenda. Ett uppmärksammat fall är att internetleverantörer i USA åtalats för att ha betalat 42 miljoner kronor för 8,5 miljoner fejkade kommentarer som påstod sig vara emot lagen om nätneutralitet som begränsar internetleverantörens handlingsutrymme. (Källa: En rapport från State of New York Attorney General - How U.S. Companies & Partisans Hack Democracy to Undermine Your Voice. Även en låst artikel i The Washington Post - Grassroots’ bot campaigns are coming. Governments don’t have a plan to stop them.)

Väldigt sannolikt, utan att veta om det, går många av oss någon annans ärenden. Det digitala informationslandskapet är svårnavigerat och informationspåverkan rör sig som oftast i gränslandet för vad legitimt. Väldigt lite är direkt olagligt idag.

En stark demokrati kräver en säker digitalisering

Precis som samhället i stort nu genomgår en digitaliseringsresa så gör även demokratin det. Det finns många möjligheter men med utvecklingen följer problem såsom nya digitala hot. Myndigheter, företag och andra verksamheter tar inte alltid hoten på tillräckligt allvar. Även om det pågår ett omfattande arbete vid exempelvis Europiska kommissionen, de stora techbolagen liksom myndigheter finns det inte ”någon annan” som tar ett helhetsansvar för just er verksamhet. Utan väldigt mycket är upp till var och en.

Sverige ligger i topp i olika demokratiindex och innovationsindex. Det är också ett av världens mest digitaliserade länder. Samtidigt är ranking när det gäller IT-säkerhet inte alls lika framstående utan det finns förhållandevis stora brister. För att värna det öppna samhälle krävs en kraftsamling kring digital säkerhet. Offentlig sektor, näringslivet och andra verksamheter behöver växla upp och stärka sin förmåga att hantera nutida och framtida digitala hot.

Tips och råd att ta med sig

För att skydda den egna verksamheten mot omedveten påverkan av strategiska narrativ krävs ett målmedvetet arbete. Det behövs kunskap och metodik för att klara av att identifiera mindre såväl som större händelser och kommunikativa trender över tid.

Då gränslinjerna mellan informationspåverkan och cyberoperationer många gånger är obefintliga samt att digital-, fysisk- och kognitiv säkerhet hänger samman behöver verksamhetens olika funktioner (IT, HR, kommunikation och säkerhet) arbeta tätt tillsammans.
Arbeta både förbyggande och operativt vid händelser.
Analysera och bedöm situationen. Hur stort genomslag har aktuellt narrativ och vilka målgrupper är utsatta? Förbättra er egen och andras lägesbild genom samverkan. Exponera angriparens metoder och motiv, inte deras budskap.

De allra flesta verksamheter behöver satsa mer på säkerhet. En generell inriktning är att satsa 80 procent av resurserna på digital säkerhet och 20 procent på fysisk säkerhet. Cybersäkerhet och skydd mot informationspåverkan är två områden som behöver mer fokus och resurser.

Se till att öva ofta och ta hjälp av experter för att bygga grundläggande förmåga. Tänk på att känslomässiga, ideologiska och sociala faktorer har betydelse. Det är därför viktigt att planera och arbeta med olika argumentationslinjer i sin kommunikation.