En föränderlig omvärld skapar behovet av att analysera den

En viktig grund för omvärldsanalys är  att bevaka och analysera olika trender och tendenser för att kunna dra slutsatser om dess eventuella påverkan på samhället – för en viss verksamhet, aktör eller individ. Genom att anamma en effektiv omvärldsbevakning skapar vi bättre möjligheter att tidigt upptäcka olika risker och hot som kan påverka förmågan att driva vår verksamhet. Omvärldsbevakningen hjälper oss att se trender och tendenser i samhället som successivt eller abrupt kan förändra förhållandena.

Processen omvärldsanalys bidrar till att stärka den egna förmågan och ytterst skapa ett motståndskraftigare samhälle. En omvärldsanalys går således hand i hand med den egna krisberedskapen.

Stort tillämpningsområde

En verksamhet kan använda sig av omvärldsanalys för olika syften beroende på vilken omvärld den verkar inom. Omvärlden inom försvarsindustrin kan exempelvis te sig väldigt annorlunda i förhållande till skolans eller en enskild kommuns omvärld. Vad som ändå förenar olika aktörers omvärldsanalys är själva behovet – att skapa sig en såväl operativ som strategisk förmåga. Vid en större händelse kan det exempelvis finnas ett behov, mellan olika aktörer, av att skapa sig en gemensam lägesuppfattning om ett skeende. Det kan i sin tur mynna ut i en skriftlig lägesbild. 

En omvärldsanalys kan utgöra ett stöd till beslutsfattare avseende inriktning inför beslut eller för att stödja strategier och prioriteringar. Det är också ofta ett underlag som främjar samarbete och nätverk mellan olika aktörer. En träffsäker analys görs oftast inte på egen kammare – den görs tillsammans med andra. 

Under stora omvärldshändelser som exempelvis flyktingmottagandet i Europa med anledning av krigsutbrottet i Ukraina 2022 och pandemin 2020 har olika former av analyser som exempelvis lägesbilder, behovskartläggning, konsekvensanalyser och prognoser spelat stor roll. Underlagen har till exempel legat till grund för beslut om inriktning i en viss fråga, fördelning av resurser och för att skapa sig en lägesförståelse. 

En analys av omvärlden identifierar ofta risker, hinder och drivkrafter avseende hur en händelse eller företeelse kommer att utvecklas. Analysen i sig kan innebära att beslutsfattare tar höjd för en viss utveckling i resursfördelning eller planering av aktiviteter i organisationen. 

En omvärldsanalys kan också bidra till att främja strategiska och framåtblickande analyser som exempelvis scenarier som ligger till grund för olika verksamhetsprognoser. 

En väl avvägd analys ger högre träffsäkerhet

Omvärlden är stor och följaktligen behöver en omvärldsanalys alltid avgränsas för att det ska finnas en möjlighet att faktiskt få rätt förutsättning att studera ett visst område.

Analysen kan vara inriktad på olika perspektiv. Exempelvis; Ett aktörsdrivet perspektiv som riktar in sig på globala aktörer som exempelvis EU, FN och NATO. Ett regionalt perspektiv som riktar in sig på påverkan för en viss kommun eller region inom en avgränsad fråga. Ett tematiskt perspektiv som undersöker en påverkan inom ett visst område och utifrån ett specifikt tema. Till exempel Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit till höga energikostnader. Ett aktörsdrivet perspektiv analyserar exempelvis EU:s agerande gentemot Ryssland i energifrågan medan det regionala perspektivet riktar fokus till att studera de höga energiprisernas påverkan för en enskild kommun i Sverige. Det tematiska perspektivet beskriver exempelvis hur de höga energipriserna medför högre omkostnader och sociala ojämlikheter, och fokuserar på dess följdverkningar för socioekonomiskt utsatta grupper. 

Dimensionera olika hot

En omvärldsanalys kommer oftast inte kunna slå fast exakt vad som kommer att ske i en viss fråga. Historiskt sett har händelser i vår omvärld många gånger skett abrupt när en enskild händelse har kommit att skapa ringar på vattnet och föranlett historiska förändringar. Händelsen i sig har utgjort en brytpunkt och föranlett förändring. Många gånger har det dock funnits trender som har kunnat skönjas långt före det att själva händelsen ägde rum. 

Efter att ha läst delar av Försvarsberedningens rapport Allvarstid från 2023 funderar jag mycket på just omvärldsanalysens betydelse för totalförsvaret. Rapporten tar bland annat upp att det historiskt sett i Sverige varit svårt att göra bedömningar av möjliga framtida händelseutvecklingar. Återuppbyggnaden av militär och civil försvarsförmåga har under de senaste hundra åren flera gånger inletts för sent i förhållande till förändringar i den säkerhetspolitiska miljön. Samtidigt har det skett snabba och delvis oförutsedda förändringar i omvärldsläget.

Försvarsberedningen understryker att det inte är den troligaste händelseutvecklingen som är viktigast i relation till uppgiften att dimensionera totalförsvaret, utan de händelseutvecklingar som skulle få allvarliga konsekvenser om de inträffar. Säkerhetspolitiska bedömningar måste därför innefatta också sådana händelser som ses som mindre troliga och vars konsekvenser skulle vara särskilt allvarliga om de inträffar. 

Oavsett om det funnits en bristande realism eller inte i Sverige så ringar resonemanget, enligt min mening, in tre viktiga frågor;

• Den ena är just vikten av att ständigt och återkommande, samt utifrån olika perspektiv, analysera den omvärld som vi lever i.
• Den andra är att fånga upp de trender och tendenser, hot eller möjligheter som vi ser längs vägen och problematisera dessa.
• Den tredje är att våga ifrågasätta.

Som nämndes inledningsvis bidrar omvärldsanalysen till att vi står bättre rustade att möta framtida händelser eller kriser. Den ger oss möjlighet att (medvetet eller omedvetet) påverka just den framtid som vi vill leva i. På denna grundval vilar omvärldsanalysen tryggt och borgar för en ljus framtid även om krig, pandemier, klimatrelaterade hot och annat elände stundtals förmörkar samtiden.

Tips - När du gör en egen omvärldsanalys

• För att skapa sig ett så bra utgångsläge som möjligt bör den som studerar omvärlden alltid lägga extra kraft i analysens förarbete. Vad vill man uppnå med analysen och varför är det viktigt?
• Omvärlden är stor och det är omöjligt att analysera allt på samma gång. Lägg kraft i början på att avgränsa ett visst område och konkretisera frågeställningen. Vad vill man studera och går det att dela upp eller bryta ner frågeställningen? 
• Den bästa analysen görs generellt sett inte på egen kammare utan tillsammans med andra. Samverkan är därför grunden för en gedigen och träffsäker omvärldsanalys.
• En omvärldsanalys bör vara en ständigt återkommande process som egentligen aldrig avslutas. Det krävs följaktligen att den ständigt revideras och utmanas av nya bedömningar och antaganden. 
• Kom ihåg att det inte finns en omvärld utan olika verksamheter, samhällen och individers omvärld kan te sig väldigt olika. Vi påverkas alla av den omvärld som vi lever i, vilket i sig påverkar de analyser och bedömningar som vi gör.
• Våga sticka ut hakan och våga ha fel. En omvärldsanalys bör kunna generera en bedömning om en påverkan för en individ, verksamhet eller samhälle. Detta ligger till grund för en god krisberedskap.

Kort om Cecilia Tuvesson

Innan Cecilia blev senior rådgivare inom Crisis management på Combitech arbetade hon på myndigheter med analysarbete. Det har även blivit flera fältuppdrag genom åren, vilket byggt både erfarenheter och insikter. Allt ifrån valobservationsuppdrag i Colombia 2016, då befolkningen röstade om det historiska fredsavtalet i landet, till svåra skogsbränder i Amazonas regnskogar i Bolivia 2019 och resursmäkling av skyddsutrustning under pandemins första fas i Sverige 2020. Under det senaste fältuppdraget arbetade Cecilia med logistikplanering i Polen som sekunderad till EU:s civilskyddsmekanism i samband med de stora flyktingströmmarna från Ukraina.

Cecilia på plats i Bolivia 2019 tillsammans med olika aktörer för att bekämpa skogsbränder. Bilden är tagen under en paus i uppdraget. Foto: Privat

Aktuellt inom beredskapsområdet 

Ta del av Combitechs Totalförsvarsrapport, som vi gjort tillsammans med Demoskop, och där över 500 beslutsfattare inom näringslivet svarar på frågor om sin beredskap. Den visar bland annat att endast tio procent av Sveriges företag har beredskap för att klara en påfrestning i samhället och att 77 procent upplever en otydlighet om vad som gäller från regering och myndighet.

Utbildningar

Kurs - omvärldsanalys

Kurs - omvärldsutveckling, hotaktörer och hotlandskap

Kurs - bygga egen förmåga inom OSINT (online-undersökningar)