Combitechbloggen
Här trendspanar våra experter inom Cyber Security och digitalisering på nutid och framtid. De delar med sig av sina erfarenheter från den tekniska framkanten. Vad tar du med dig?
-
Additiv tillverkning
Additiv tillverkning (AM) är en tillverkningsprocess med 3D-skrivaren i centrum. Tillverkningsmetoden att bygga material lager för lager ger en frihet som möjliggör förbättrad funktion i produkter och effektivare försörjningskedjor. I det här blogginlägget berättar Oskar Viklund, ingenjör och teknikledare inom additiv tillverkning på Combitech, om fördelarna och vad en verksamhet behöver tänka på.
AM kan tillföra värde genom hela produktlivscykeln. Rätt tillämpat möjliggör tekniken helt nya kategorier av produkter och logistiska lösningar. Tusentals komponenter kan bli en, mikrostrukturer kan kontrolleras och verktyg kan till exempel tillverkas direkt på den internationella rymdstationen istället för att transporteras upp från Jorden.
Additiv tillverkning (AM) är samlingsnamnet för flertalet processer och teknologier där den gemensamma nämnaren är tillverkningsmetoden – att med en 3D-skrivare bygga material lager för lager i en additiv process utifrån en 3D-modell. Detta skiljer additiv tillverkning i grunden från traditionella tillverkningsmetoder som är beroende av subtraktiva processer (typiskt skärande bearbetning) för att tillverka antingen slutartikeln eller de verktyg som är nödvändiga för formativa processer (exempelvis gjutning eller smide). Skillnaden i tillvägagångssätt ger en designfrihet som, rätt tillämpad, tillför mervärde till våra produkter och effektiviserar försörjningskedjorna längs med produkternas livscykler.
Illustration av additiv, subtraktiv och formativ tillverkning.
Intresset för AM kan summeras med två värden:
- förbättrad funktion i våra produkter
- förbättrade försörjningskedjor för våra produkters livscykler
Förbättrad funktion i produkter
Den ständiga klyschan runt AM är att ”komplexitet är gratis”, vilket också är sant. Designfriheten att skapa komplexa geometrier är en av de kraftfullaste värdeskaparna med AM. Den tillåter organiska former, lättviktsstrukturer, inbyggda kylkanaler och att med en komplex komponent ersätta en sammanbyggnad av komponenter.
Traditionellt är vi vana att designa inom begränsningarna för våra tillverkningsprocesser. AM är värdeskapande för att det tar bort många av de gamla begränsningarna. Det är den första tillverkningsprocessen med så få krav på geometri. Som designer måste du förstå den nya designfriheten och hur den tillåter dig att designa för funktion istället för inom traditionella processramar.
Förbättrade försörjningskedjor
En traditionell försörjningskedja är av nödvändighet utspridd eftersom den involverar många olika steg som alla kräver sin yta. Det resulterar i en kedja som täcker in flera olika företag och platser. Komplexiteten i detta motiverar stora produktionsvolymer och driver produktion att centraliseras.
AM är värdeskapande för att det kan ta bort mycket av spridningen och konsekvenserna av den. En AM-tillverkad komponent behöver inte ett gjuteri, kräver mindre maskinbearbetning och kan undvika mycket montering. Alla dessa steg sker inom en maskin, inom dess ”fotavtryck”. Effekten blir att AM-tillverkade komponenter inte kräver verktyg. Verksamheten behöver därmed inte göra investeringen, vilket ger små produktionsvolymer och individanpassning av produkter till ett kostnadseffektivt val.
Något förenklat och lite skämtsamt kan man beskriva AM som en försörjningskedja i en låda och det medför vissa logistiska effekter. Vi har exempelvis friheten att lägga produktion nära slutanvändarna, då de enda produktspecifika resurser som behöver förmedlas i denna decentraliserade produktion är de digitala 3D-modeller som ska tillverkas.
Tillämpning av AM
Värdeskapande med AM skiljer sig lite beroende på tillämpningsområde. Enkelt uppdelat kan man säga att tekniken används för design- & produktionsstöd, ersättning av komponenter och för utvecklingen av nya komponenter designade för AM. En indelning som även beskriver en bra läroresa för att realisera värdena med AM i sin verksamhet.
Illustration: En bra läroresa för att realisera värdena med AM i sin verksamhet.
Design- & produktionsstöd
Den stora behållningen med AM för design- och produktionsstöd ligger ofta i flexibiliteten med kortare ledtider och att snabbare kunna svara mot ändrade behov. AM ger oss kortare utvecklingstider och en reducerad time-to-market genom att minska antalet produktionssteg och underleverantörer.
Genom att sätta tekniken direkt i händerna på våra ingenjörer möjliggör vi fler iterationer på kortare tid för våra produktutvecklingsprojekt. Ingenjörerna kan själva ombesörja prototyp- och verktygstillverkning från dag till dag utan externa beroenden. Det är så du börjar bygga ett mindset kring AM inom din verksamhet. En enkel 3D-skrivare räcker långt för att skapa en förståelse för arbetsflödet och en medvetenhet om begränsningarna med processen.
Ersättning av komponenter
Att ersätta traditionellt tillverkade metallkomponenter med en additivt tillverkad motsvarighet medför oftast en högre komponentkostnad. Tar verksamheten vara på värdena med AM kan den trots detta få kortare ledtid och en lägre totalkostnad för en komponent.
AM tillåter produktion utan inköp och lagerhållning av verktyg och delkomponenter. Resultatet blir ett minskat rörelsekapital och friheten att tillverka komponenter där de behövs och vid behov.
Design för AM
Det är först när du från grunden tillåts optimera en design för sin funktion som du kan realisera den fulla potentialen med AM. Funktionsoptimering genom exempelvis topologioptimering, inbyggda kylkanaler, lättviktsstrukturer och mikrostrukturkontroll är en del av designfriheten med AM. Med den ökade komplexiteten följer dock beroenden av bättre verktyg och där har modellbaserade arbetssätt en central roll.
Modellbaserade arbetssätt är en trend vi ser för både additiv och traditionell tillverkning. Traditionellt har man kommunicerat geometri och toleranser genom 2D-ritningar och tillhörande dokumentation; metoder som lämpat sig väl för mänsklig tolkning. De är dock inte kompatibla med hög geometrisk komplexitet och digitala tillverkningsprocesser. Mänsklig tolkning av komplexa underlag är en risk när man programmerar maskinverktyg för produktion och koordinerar mätverktyg för inspektion. Övergången till ett robust digitalt 3D-underlag med tillhörande produktdefinitioner som stödjer nedströms applikationer genom livscykeln för en produkt är en nödvändighet för effektiv tillämpning av additiv tillverkning.
Tips till de som vill börja arbeta med AM
Ett vanligt problem i industrin är att verksamheter siktar för högt och ovetande påbörjar en mångårig resa innan de går break-even på sin investering eller i värsta fall ger upp på vägen. Är din vision att kvalificera en additiv process för säkerhetskritiska produkter finns det effektivare sätt att nå det målet än att "hoppa i den djupa änden direkt". Nedan kommer några tips för dig som vill börja dra nytta av additiv tillverkning:
- Tillgänglighet. Sätt tekniken direkt i drivna ingenjörers händer för att bygga grundläggande designkompetens och skapa ett mindset för additiv tillverkning inom din verksamhet. En enkel 3D-skrivare räcker långt för att skapa en förståelse för arbetsflödet och en medvetenhet om begränsningarna med processen.
- Strategi. Satsa på rätt tillämpningar initialt för att bygga know-how och skapa buy-in från verksamheten. Sätt AM i sitt sammanhang och bygg kompetensen stegvis. Börja tillämpa tekniken för design- och produktionsstöd och bygg sedan vidare mot din vision för AM.
- Nätverk. Kompetensen inom additiv tillverkning kommer kortsiktigt inte räcka till för att täcka behovet och Sverige saknar resurserna för dubbelarbete. Det är Combitechs ambition att stärka svensk industri inom AM och vara en resurs till våra kunder.
Artikelförfattare
Oskar Viklund, se kontaktkort till höger om inlägget, har aktivt arbetat med additiv tillverkning för nyutvecklingsprojekt sedan 2013.
-
Att arbeta modellbaserat - en del av digitaliseringen
Att införa ett modellbaserat arbetssätt genom hela värdekedjan - från koncept och utveckling till eftermarknad och ”end of life” sparar tid och pengar. Det är en förutsättning för att kunna göra den digitaliseringsresa som många verksamheter står inför. Möjligheterna är stora men det finns såklart utmaningar, det lyfter vi fram i detta blogginlägg som skrivits av Emil Hansson, Technology Officer MBE, Combitech.
Ett modellbaserat arbetssätt där MBD (Model Based Definition) ingår handlar enkelt uttryckt om att information som tidigare fanns i 2D-ritningar läggs i 3D-modeller som sedan återanvänds genom hela produktens livscykel. På så vis knyts utveckling, tillverkning och underhåll ihop. Istället för flera informationskällor blir modellen informationsbäraren och den gemensamma källan. Se gärna filmen, du hittar den längst ned på denna sida, där jag pratar om MBD.
Att arbeta modellbaserat inkluderar inte bara MBD och 3D-modellen. Det innefattar även andra modelleringsområden såsom systemmodellering, konceptmodellering, funktions- och egenskapsmodellering och flödesmodellering.Intresset för arbetssättet växer
I mitt arbete på Combitech träffar, diskuterar och arbetar jag med olika verksamheter. Utifrån dessa samarbeten kan jag konstatera att intresset för ett modellbaserat arbetssätt är stort och att allt fler börjar inse att det kan hjälpa dem hantera och överkomma sina utmaningar. Några av de utmaningar som många verksamheter står inför är:
- Ökat tryck från marknaden leder till krav på högre effektivisering och ökad flexibilitet genom hela livscykeln – från koncept och utveckling till eftermarknad och ”end of life”.
- Information och data hanteras fortfarande inom många områden på ett traditionellt sätt genom dokumentation och 2D-baserade ritningar och underlag.
- I många fall drivs projekt och organisationer på ett silo-baserat sätt. Detta skapar ineffektivitet och långa ledtider.
Det går inte att fortsätta i gamla hjulspår
I takt med att verksamheter inser vikten av digitalisering upplever jag att allt fler kommer till insikt om att det inte längre går att fortsätta i gamla hjulspår. Bort med traditionell dokumentation och silobaserade processer! In med ett modellbaserat arbetssätt som skapar förutsättningar för en effektiv och flexibel informations- och datahantering som bidrar till kortare ledtider och minskade kostnader.
Låt information och data stanna i den modell som den föds i och återanvänd det som behövs direkt från modellen genom digitala länkar och relationer – istället för att återskapa information och data i traditionell dokumentation. Detta bidrar, enligt mig, till ökad digitalisering eftersom jag uppfattar digitaliseringen som tvådelad, där ett modellbaserat arbetssätt framför allt kan relateras till punkt 2:
- 1. Digitalisering handlar om att skapa nya produkter och tjänster med hjälp av digital teknik.
- 2. Digitalisering handlar om att automatisera processer och att effektivisera digitala informations- och dataflöden genom exempelvis ett modellbaserat arbetssätt.
Tips till de verksamheter som vill arbeta modellbaserat
En återkommande fråga från kund är hur de ska komma igång med ett modellbaserat arbetssätt. Här kommer några tips, se nedan.
- Ha människan i fokus! För att lyckas är det viktigt att få med sig kollegorna i förändringen.
- Skapa en långsiktig målbild och vision som ni kan luta er emot under resan.
- Var medveten om era förutsättningar och nuläge. Skapa en övergripande roadmap baserat på nuläge och långsiktig målbild och vision.
- Förankra införandet av ett modellbaserat arbetssätt från högsta ledning för att säkerställa stöd genom hela resan.
- Börja smått och hitta ”lågt hängande frukter”, där ett modellbaserat arbetssätt kan skapa värde snabbt.
- Arbeta stegvis och agilt, för att skapa utrymme för feedback så tidigt som möjligt.
- Våga ta hjälp och inspireras av dem med tidigare erfarenhet på området.
- Var uthållig! Det kommer finnas motstånd och motgångar som måste överbryggas – det underlättar att ta experthjälp.
Vill du veta mer eller få möjlighet att ställa en fråga hittar du mina kontaktuppgifter bredvid inlägget. Varmt välkommen att höra av dig!
Se MBD-filmen nedan:
-
Nu släpps vår nya kurskatalog!
Combitechs kurskatalog för 2018/2019 har precis kommit från tryckeriet och är nu på väg ut till cirka 7000 kunder och andra intressenter. Årets upplaga innehåller 74 kurser inom våra olika teknikområden, varav 8 nya kurser – kolla in dem redan nu och anmäl ditt intresse!
Kurskatalogen är ett sätt att presentera Combitechs kursverksamhet och ska även återspegla Combitechs kompetensbredd. För att nämna några av kurserna finns bland annat; Data Insights, verksamhetsutveckling, krisberedskap, informations- och systemsäkerhet och agila metoder.
Det som gör vår kursverksamhet speciell är att vi kan erbjuda en kombination av tekniska och verksamhetsnära utbildningar, som har en stark förankring i verkligheten. Våra kursledare är våra egna konsulter som arbetar inom de områden de i undervisar i. Teori varvas med praktisk erfarenhet från konsultens vardag.
Våra kurser är tillgängliga för såväl kunder, som anställda hos Combitech. Vi har ett flexibelt upplägg och erbjuder allt från enskilda kursplatser till schemalagda kurser, anpassade kurser efter behov, till Onsitekurs hos kund, beroende på kundens eller medarbetarens behov.
Länk till utbildningssidan: https://combitech.se/om-oss/utbildningar/
Om ni har frågor om vår kursverksamhet, Combitech Training Institute, eller våra kurser kontakta utbildning@combitech.se
Katalogen i PDF-format hittar du här!
-
Hackaway day – vi hackar smarta högtalare
Härom veckan arrangerade vi Hackaway day, en dag då vi ger oss på att hacka något för att lära oss mer, denna dag var det smarta högtalare vi undersökte. Men vad innebär det egentligen att hacka något?
Det beror på vem du frågar. I vårt fall letar vi efter sätt att använda en produkt eller tjänst på, så att obehöriga kan tillförskansa sig information eller befogenheter de inte ska ha. Vi kallar detta för penetrationstestning. Under dagen testade vi inte bara högtalarnas inbygga säkerhet genom så kallade penetrationstester, utan vi tittade också närmare på hur användare och tillverkare kan reducera säkerhetsrisker genom exempelvis rätt inställningar. Det visade sig bli en lärorik övning, då vi hittade möjligheter att tillskansa sig information och befogenheter.
Informationen i högtalaren
Dagen började med att vi undersökte vilken information som går att komma åt i högtalarna via gränssnitt och appar. Vi konstaterade ganska snabbt att det går att komma åt i princip all information i högtalaren om man är ansluten till samma WiFi-nät. Tack och lov innehåller en högtalare inte så mycket känslig information, men även WiFi-lösenordet och en och annan PIN-kod gick också att tillskansa sig. Det kanske inte låter så dramatiskt, men kommer denna information på villovägar öppnar det upp för ytterligare säkerhetshot på enheter på samma WiFi-nät och om man återanvänt sina PIN-koder på känsliga tjänster.
Nästa steg var att titta på om vi kunde får högtalarna att starta om, det vill säga återgå till sin allra första uppstart, vi kallar det ”första gången”-processen. Går detta att göra är det ofta möjligt att styra högtalaren precis som man vill, vilket inte är möjligt om man har en enkel inloggning på det webgränssnitt som ofta används för detta.
Om högtalarna har möjlighet att använda WPS så undvik gärna detta, eftersom det gör din högtalare mer sårbar för attacker av någon som befinner sig i närheten.
Uppdateringar, hoten och måsten
Ett annat område vi tittade på var uppdateringsprocesser. Det är jätteviktigt att högtalare uppdateras när nya uppdateringar blir tillgängliga. Uppdateras inte mjukvaran blir högtalaren förr eller senare alltid sårbar.
Uppdateringar kan också vara en risk. Om en obehörig skickar en egenutvecklad uppdatering till din smarta högtalare så kan personen ta över den helt. Med en externt kontrollerad enhet i ditt nätverk går det att angripa andra enheter i nätverket eller skapa ett botnet bestående av flera högtalare som kan angripa andra i stora attacker (se tex https://krebsonsecurity.com/2018/05/study-attack-on-krebsonsecurity-cost-iot-device-owners-323k/). Uppdateringen måste alltså alltid komma från en verifierad leverantör.
Som användare ska man också ifrågasätta rättigheterna som vissa appar som styr högtalarna kan ha. Är det verkligen nödvändigt att appen behöver tillgång till SMS, samtal, GPS, kamera eller mikrofon?
Tips och råd
En dag går fort och vi hittade flera saker att gräva vidare i och fördjupa sig i, men som en första summering vill jag dela med mig av några allmänna råd som reducerar riskerna med smarta högtalare:
- Var uppmärksam på ”första gången”-processen så att den inte utnyttjas, använd gärna kabel om det är möjligt.
- Var medveten om att personer på samma nätverk ofta kan komma åt WiFi-lösenordet och andra koder.
- Var medveten om att personer på samma nätverk ofta kan styra dina högtalare som de vill.
- Glöm inte att om ingen uppdatering sker så kommer mjukvaran med stor sannolikhet innehålla sårbarheter efter en tid.
- Var också medveten om att det ska gå att verifiera var uppdateringen kommer ifrån.
- Se till att ha ett bra uppsatt nätverk, gärna med flera separerade nät (till exempel ett gästnätverk), bra kryptering och inga default eller svaga lösenord som skydd.
- Fundera på om du verkligen behöver en uppkopplad pryl – vad är fördelarna och uppväger de nackdelarna?
- Kräv att de produkter du köper har signering/kryptering även inom interna nätverk.
- Trådbundna nätverk är svårare att avlyssna och komma åt än trådlösa nätverk för en utomstående då de oftast kräver fysisk tillgång till det lokala nätverket.
- Kräv att de appar du använder inte har onödiga rättigheter som kan utnyttjas av obehöriga.
-
Cybersäkerhetsexperter eniga: att bygga murar räcker inte längre
För elfte året i rad gick Nordens största cybersäkerhetskonferens Paranoia av stapeln i Oslo. Konferensen gav tillfälle att lyssna på några av de vassaste experterna på området, som säkerhetsgurun Bruce Schneier och den etiska hackaren FC. Som vanligt fungerade Paranoia också som en viktig mötesplats för att diskutera aktuella cybersäkerhetsfrågor. Från årets konferens tar jag med mig framförallt tre saker:
Räkna med intrång – vi kommer att bli hackade
Vi måste acceptera det faktum att vi inte enbart kan bygga murar och hoppas på att ingen ska lyckas ta sig in. Som Bruce Schneier sa under sin presentation – internet designades inte med säkerhet i åtanke. De stora nätverk vi har idag går inte att säkra från intrång och vi måste därför anta att vi kommer att bli, eller till och med redan har blivit hackade.
Cybersäkerhetsexperten Mikko Hypponen målade upp en liknelse av ett bankvalv utan rörelsedetektorer på insidan. Lyckas någon ta sig in i bankvalvet är det fritt fram att ta för sig och detsamma gäller våra IT-system. Vi måste därför ha en strategi för att upptäcka och svara på intrång. Rob Wainwright, före detta chef för Europol, pratade också om vikten av att samla in och analysera data för att maximera kunskapen om de hot vi står inför. Ju mer kunskap vi har, desto lättare blir det att agera effektivt i säkerhetsarbetet.
Det senaste året har vi sett flera exempel på attacker där organisationer som inte egentligen inte är mål för attacken har hamnat i skottlinjen och skadats ändå. Vi bör också ha i åtanke att det numera även förekommer att stater ligger bakom attacker, något som vi antagligen kommer att se mer av framöver. Därför krävs ett ökat samarbete mellan organisationer och länder men detta kräver förtroende – och frågan är vem vi egentligen kan lita på?
Fortsatt brist på resurser
Det råder brist på resurser inom cybersäkerhet – både vad gäller kompetens och effektiva verktyg. Det är inte något nytt, men under Paranoia fick vi ta del av diskussioner om denna fråga både ur ett EU- och USA-perspektiv. Flera talare, som Rob Wainwright och Bruce Schneier, pekade på att kompetensbristen uppgår till hundratusentals personer och i vissa fall miljontals personer, beroende på vilka delar av världen som omfattas.
En återkommande fråga under Paranoia var hur vi ska komma till rätta med denna brist. Å ena sidan behöver vi locka fler personer till branschen genom till exempel utbildning och gamification av rekryteringsprocessen. Å andra sidan behöver vi också börja använda oss av automation och AI i högre grad för att effektivisera och göra jobben lättare. Framöver tror jag att vi får bäst resultat om vi kombinerar människan med AI.
Cybersäkerhet för ett säkert samhälle
Cybersäkerhet handlar inte enbart om sekretess – cyberbrott kan fysiskt skada människor om vi inte ser till att skydda den kritiska infrastrukturen. Idag är cybersäkerhet ett måste för att ett samhälle ska vara säkert. Håkan Buskhe, VD på Saab, pratade om vikten av att företag är medvetna om att även de är en del av cybersäkerhetspusslet i ett land och att de genom sitt säkerhetsarbete stöttar samhällsviktiga funktioner.
Det händer mycket inom cybersäkerhetsområdet och årets Paranoia gav mig – och säkert alla andra deltagare – många intressanta insikter och tankeställare. Tack till alla inblandade för en strålande konferens, vi ses på Paranoia 2019!
I senaste avsnittet av Combitech-podden rapporterar jag och min kollega Johan Thulin direkt från Paranoia. Vi intervjuar Håkan Buskhe, VD på Saab, etiska hackaren FC och Dr. Jessica Barker, säkerhetsexpert med fokus på den mänskliga delen av cybersäkerhet. Lyssna på podden.
