Combitechbloggen
Här trendspanar våra experter inom Cyber Security och digitalisering på nutid och framtid. De delar med sig av sina erfarenheter från den tekniska framkanten. Vad tar du med dig?
-
Annika Nordgren Christensen reflekterar kring Totalförsvarsdagen 2019.
Porträttet av Annika är taget av Stefan Tell.Tankar och reflektioner från Totalförsvarsdagen 2019
Combitechs Totalförsvarsdag 2019 blev ett utmärkt möte mellan beslutsfattare inom myndigheter och näringsliv. I den mycket speciella miljö som KTH:s reaktorhall är, manifesterades genomgående näringslivets centrala roll i ett fungerande totalförsvar. Lika genomgående signalerade näringslivets företrädare att man vill och kan medverka – bara det blir tydligt med vad och hur. I detta blogginlägg delar Annika Nordgren Christensen, moderator för Totalförsvarsdagen 2019, med sig av ett referat från dagen och sina egna tankar.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) generaldirektör, Dan Eliasson, inledde dagen med en genomgång av aktuellt läge. Eliasson sade att en av de förändringar, med störst påverkan på totalförsvarsplaneringen nu jämfört med tidigare, är avregleringar och privatiseringar av verksamheter som tidigare var statliga. Samverkan med näringslivet är helt nödvändigt.
Vad hände under dagen?
Västerås stad gjorde, genom riskingenjör Johan Ahlström, en mycket intressant presentation kring hur kommunen arbetar med totalförsvarsplanering. Tyngdpunkten låg på samverkan med det lokala näringslivet. Vid Johans sida stod beredskapssamordnare Wilhelm Klasson från Westinghouse Electric Sweden AB och gemensamt berättade de inspirerande om gemensam övningsverksamhet och ökad förmåga i hela skalan från kris till höjd beredskap och krig.
Efter Johan och Wilhelm gick vi från lokalt till nationellt perspektiv. Jessica Öberg, affärsområdeschef på Saab för Industrial Products and Services, berättade om Saabs roll i svensk försvarsförmåga.
I en tung panel om ”Personalen, planeringen, pengarna, praktiken och politiken” medverkade generaldirektör Christina Malm, Rekryteringsmyndigheten, Vd Åsa Sundberg, Teracom, Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen, Beatrice Ask (M), ordförande Försvarsutskottet, Daniel Bäckström (C), ledamot FöU och FöBer samt riskingenjör Johan Ahlström, Västerås stad. Bland annat uttrycktes höga förväntningar på den pågående utredningen om näringslivets roll i totalförsvaret. Arbetet med krigsplaceringar och hur det går till förklarades av Rekryteringsmyndigheten, vars GD också påminde om att totalförsvaret enligt lag är en angelägenhet för hela befolkningen. Vidare framförde Åsa Sundberg att beredskap borde ses som en hållbarhetsfråga för näringslivet, precis som miljöfrågan är numera.
Efter lunch talade brigadgeneral Lena Persson Herlitz, stf. chef för ledningsstabens inriktningsavdelning, om det framtida krigets karaktär - vad ska näringslivet planera för och bidra med? Lena redovisade behov vad gäller samverkan med näringslivet till exempel inom forskning och logistik och gråzonsproblematikens utmaningar.
Efter Försvarsmakten medverkade Säkerhetspolisen.
Dagen avslutades med ett panelsamtal med Anna Råhnängen, Vd/Flygplatschef, Trollhättan - Vänersborgs Flygplats, Ulrika Dahlin, chef för risk och säkerhet, Ica Sverige, Göran Arkler, vice Vd och Branschchef, Transportindustriförbundet och Anders Åhlgren, CISO, Jönköping Energi AB. Samtliga bidrog generöst med egna erfarenheter - positiva såväl som negativa - av arbetet med beredskapsfrågor. Under diskussionen lyftes det faktum att beredskapsåtgärderna måste finansieras och Ulrika Dahlin exemplifierade med vad lagerhållning av livsmedel för tre månader skulle innebära. Anna Råhnängen efterlyste också att totalförsvarsaspekter måste genomsyra beslutsfattandet inom andra politikområden.
Totalförsvarsdagen berikades också av Combitechs utställningar och att Usify under dagen arbetade med att få fram en gemensam visuell bild av vad som framkom under dagens diskussioner.
Egna reflektionerMina egna reflektioner efter Totalförsvarsdagen är att totalförsvarsplanering står på en grund av lag och förordning, instruktioner och finansiering - men ovanpå det krävs relationer, förståelse och insikt om vilka villkor olika verksamheter lyder under - inte minst mellan det offentliga och privata. Effektiv totalförsvarsplanering kräver förtroende, därför är det så värdefullt med mötesplatser där relationer skapas. När totalförsvarsplaneringen återupptogs 2015 rådde ingen djupare förståelse för hur central näringslivets roll är, men den fasen är helt klart passerad. Nu är den stora frågan hur och hur mycket får det kosta?
I december redovisar den statliga utredning som undersöker näringslivets roll i totalförsvaret sitt betänkande. Efter det vidtar en remissomgång som jag hoppas engagerar många med insikter och åsikter, för att den efterföljande politiska processen ska kunna landa i så välgrundade slutsatser som möjligt.
Moderator för Totalförsvarsdagen 2019
Tillika debattör totalförsvarsfrågor, konsult och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien. -
Tina Lindgren och Johan Thulin föreläser på cybersäkerhetskonferensen Paranoia 2019.
Fotograf: Mark StegelmannEn kreativare säkerhetsprocess med Design Thinking
Johan Thulin, senior rådgivare inom Cyber Security på Combitech, reflekterar kring hur säkerhet blir en naturlig del i ett projekt. Likaså hur en verksamhet utvecklar en produkt eller system där säkerhet inte blir ett hinder. Kan Design Thinking var en del av lösningen?
Säkerhet är en av de stora utmaningarna i en uppkopplad och digitaliserad värld. Det blir vi konstant påminda om i diverse nyhetsartiklar som beskriver attacker mot uppkopplade enheter. Samtidigt har jag och mina kollegor, som arbetar med informationssäkerhet, ofta kunskapen om hur vi ska bygga det där säkra systemet eller förhindrat den där attacken som beskrivs i artikeln. Så hur kommer det sig då att säkerhet kvarstår som en stor utmaning och något som faktiskt begränsar och ibland till och med förhindrar vår chans att utnyttja digitaliseringens möjligheter?
Det finns naturligtvis många skäl och jag tänker inte hävda att jag har det perfekta svaret, varken på vad som egentligen är problemet eller hur vi faktiskt löser det. Det här blogginlägget kommer inte innehålla någon magisk silverkula och jag är ingen Arya Stark, som med ett knivhugg besegrar en hel arme (referens till tv-serien Game of Thrones). Men jag tänker att det får vara så, vägen till att hitta en lösning börjar med att vi diskuterar och synliggör problemet.
Säkerhet anpassad efter verksamheten
Jag har funderat på varför säkerhet ofta inte får vara med från början i projekt - att säkerhet blir något som kommer mot slutet för att något regelverk kräver det. Det finns naturligtvis flera skäl. Ibland kan det vara så att projektägaren undviker att ta tag i säkerhetsfrågan förrän hen faktiskt måste det eller blir tvungen. Men ofta tror jag att vi väljer den enkla lösningen och pekar på någon samling säkerhetskrav, till exempel en standard. Jag har även hört säkerhetsexperter som väldigt tidigt i projektet ber om en komplett systembeskrivning eller frågar om det skett en informationsinventering, vilket naturligtvis inte finns så tidigt i processen.
Vi säkerhetsexperter har en tendens att både ses som och anta rollen av granskare, inte en konstruktiv problemlösare och systembyggare. Jag tror att vi alla måste bli bättre på att anpassa oss och jobba med de förutsättningar som finns. Tidigt i projektet kanske det räcker med att konstatera de där självklara sakerna som att det är bra att ha krypterad trafik, att autentiserar alla användare och så vidare. Sedan, allt eftersom lösningen växer fram, kan vi detaljera och konkretisera.
Som jag ser det måste vi säkerhetsexperter arbeta för att hitta lösningar som möjliggör och inte begränsar. Just det får jag ofta höra av kunder, de vill inte ha det där absolut säkra systemet som står emot alla möjliga hot och problem utan ett system som är anpassat efter verksamhetens verkliga hotbild.
Ett kreativare säkerhetsarbete med Design Thinking
I mitt arbete, för att få in säkerhet tidigt i projekten och väcka engagemang, provade jag nyligen att jobba tillsammans med ett designteam som använder metoden Design Thinking. Det var ett sätt att få in säkerhetstänket redan i designfasen.
Tre viktiga punkter kring arbetssättet:
- Fånga användarnas önska av säkerhet (genom Design Thinking).
- Vara mindre nejsägare och skapa ett mer inkluderande och lösningsorienterat arbetsklimat.
- Designa bättre säkerhet genom att våga prova nya lösningar på gamla problem.
Vår första utmaning i projektet handlade om att få användarna att beskriva vilka säkerhetsfunktioner de faktiskt ville ha. Vi valde att kartlägga användarnas behov med hjälp av så kallade User Journeys och upptäckte att det var ganska lätt att kompletterade dessa med konstateranden om vad användarna inte ville skulle kunna ske. Till exempel om en användare beskriver att hen vill kunna använda sin mobiltelefon för att öppna och starta sin bil så kompletterar vi med att ”bara min egen mobiltelefon ska kunna öppna och starta bilen”. Den önskade funktionaliteten blir då även ett säkerhetskrav. En funktionalitet som användarna faktiskt tycker är viktig och kan relatera till skapas, även om de inte är något de nämner instinktivt (förmodligen för att det anses självklart).
För att kunna ha den här sortens dialog med användarna insåg vi ganska snabbt att det finns kommunikationsutmaningar. Jag och mina kollegor är lite för vana vid att prata med säkerhetsexperter eller utvecklare och använde ord som ”kravuppfyllnad” eller ”autentiseringstoken”. Vi fick lära om, så att vi förstod varandra och kunde ha en konstruktiv dialog.
Det jag också noterade var att önskemålen eller begränsningarna ofta behöver vara på en hög nivå för att användarna ska kunna relatera till dem. Vi kunde oftast inte formulera ett bra och entydigt säkerhetskrav direkt utifrån användarnas önskemål, för då blev det ett rätt stort hopp. Vi använde oss därför av en mellannivå, där vi formulerade ett eller flera säkerhetsmål baserat på den av användarna önskade funktionaliteten. Dessa mål kan ses som högnivåkrav, eller just en målsättning, som formuleras på ett sådant sätt att de är förståeliga för användaren och förklarar syftet med de säkerhetsfunktioner vi sedan kommer behöva ta fram.
Grundtanken med Design Thinking är att förstå det verkliga problemet som en produkt ska lösa, för att sedan använda en iterativ process och prototyper för att testa och hitta bästa sätt att lösa det på. Arbetssättet tror jag med fördel skulle kunna användas för att hitta bättre och effektivare säkerhetslösningar. Det handlar om att hitta en gyllene medelväg, där användarnas krav/önskemål också betyder något.
Ett nytt mindset efterlyses
Det kanske går att bygga ett system som är helt säkert men samtidigt är helt oanvändbart eller ett system som är superlätt att använda men inte är säkert alls. Men jag skulle vilja utmana synsättet att man måste kompromissa. Kan vi inte försöka hitta en tredje variant och ett gemensamt mindset där säkerhetsexperter bidrar till mer och bättre funktionalitet, likaså ett större värde än bara just säkerhet? Vi måste fråga oss vad som krävs för detta, för egen del tror jag att det till stor del handlar om att bedöma hot och risker bättre. Vad tror du?
Vill du veta mer?
Johan Thulin stöttar och råder Combitechs kunder inom informationssäkerhet. På den nordiska cybersäkerhetskonferensen Paranoia i maj 2019 föreläste Johan tillsammans med Tina Lindgren, säkerhetsexpert och doktor inom informationssäkerhet, om kreativt tänkande i säkerhetsarbetet. Vill du veta mer kontakta gärna Johan (se kontaktkort till höger om artikeln).
-
Combitech deltog på Microsoft Build 2019. Läs Per Salmis tankar och reflektioner från konferensen nedan. Reflektioner från Microsoft Build 2019
”Teknik är en möjliggörare i samhället” och ”bygg samverkan med en öppen plattform”, det var två budskap som fanns med som en ”röd tråd” i årets upplaga av utvecklingskonferensen Microsoft Build. Här berättar combitecharen och systemutvecklaren Per Salmi om sina iakttagelser och ger oss en rapport.
Jag, Per Salmi, och mina kollegor Stefan Ingvarsson, Mattias Adelman och Fredrik Dahlstrand fanns på plats i Seattle för att lära nytt och inspireras under Microsofts utvecklingskonferens BUILD 2019.
Microsoft har lyckats skapa en spännande konferensmiljö som påminner lite om ett stort campusområde. Det är väldigt få kavajer du möts av, istället är luvtröjor populära. Över 6000 personer från olika delar av världen samlas och många av dem är återkommande besökare. Föreläsningar, workshops och mässbesök varvas konstant, utbudet är gigantiskt. Det jag uppskattar mest är att Microsofts utvecklingsteam är tillgängliga. De är aktiva även utanför föreläsningarna. Du kan lätt gå fram på mässan och diskutera olika problem och funderingar. De bjuder in till dialog. Jag upplever också att det finns ett stort kunnande bland medarbetarna och en yrkesstolthet, cheferna har själva utvecklingsbakgrund. Alla verkar ha nära till ”hantverket”.
Samhällsengagemang
Microsofts vd Satya Nadella inledningstalade och i sitt anförande lyfte han fram betydelsen som teknik kan ha för samhällsutvecklingen och att inkludera människor. Företaget vill vara med och driva på utvecklingen på ett positivt sätt. Microsoft verkar med ett globalt perspektiv och säger att om de säljer på en marknad ska de också producera där. Nadella lyfte bland annat teknikens möjlighet för att genomföra säkra val. En annan ”röd tråd” var samverkan.
Microsoft har de senaste åren gått mot open source och kompatibilitet med andra operativsystem och programmeringsspråk i sina plattformar och applikationer. Jag upplever att det är en stor förändring som skett, då de tidigare inte alls var öppna för detta. Den nya riktningen speglar också utvecklingen hos andra internationella teknikföretag. Det ligger rätt i tiden att vara en del i ett ekosystem.
Trender som noterades
Några områden och trender som var extra synliga under dessa dagar:
- AI. Artificiell Intelligens och maskininlärning är teknik som utvecklare är intresserade av att ha med i sina applikationer. Ett exempel som presenteras var ett program som identifierade olika röster och kunde skriva exakta mötesanteckningar, likaså tolka/föreslå rätt ordval i sammanhanget.
- Mixed Reality. Det presenterades lösningar för team att kunna arbeta ihop fast de inte satt i samma konferensrum, stad eller ens samma land. Microsoft demade en arbetssituation där personer kunde agera, vända och vrida på samma 3D-modell i realtid samtidigt som mötet pågick.
- Molnlösningar. Microsofts affärsmodell anpassas och går mot att erbjuda tjänster och informationslagring i molnet. Det ger också en öppenhet för andra plattformar och programmeringsspråk. Inställningen är att alla är välkomna att bygga på Microsofts molntjänster i Azure oavsett vilken teknikplattform som ens lösning bygger på.
Open source-tänket har slagit igenom rejält även det. Azure erbjuder många applikationer byggda på öppen källkod. Detta smittar också av sig på Windows eftersom utvecklare behöver kunna jobba över plattformsgränserna, till exempel kommer Windows 10 att innehålla en komplett Linux-kärna i kommade utgåva. Allt för att förenkla arbete och öppna upp möjligheterna. - Kvantdatorer. Många av de stora teknikgiganterna arbetar med koncept och forskning kring kvantdatorer, så även Microsoft. Det fanns ett antal föredrag om detta initiativ och teknik på konferensen. Microsoft fokuserar i sin forskning på att få fram stabila kvantprocessorer. Planen är att inom ett antal år erbjuda kvantprocessorer kommersiellt i form av beräkningskapacitet som molntjänst, därav jakten på stabilitet.
Min åsikt är att denna forskning och område gör att vi behöver lära om en hel del, även rent filosofiskt. I initiativet ingår även att ta fram programspråk speciellt anpassade för att effektivt kunna utveckla för kvantprocessorer. Lyckas det kommer det öppna upp för ett fantastiskt tekniksprång för den nu verksamma generationen av utvecklare.
DevOps Workshop - OpenHack
Efter konferensen stannade jag och Stefan kvar för att delta i workshopen OpenHack Devops. Ett 100-tal deltagare delades upp i team för att arbeta tillsammans som en fiktiv utvecklingsgrupp på ett försäkringsbolag. Uppgiften var att införa DevOps-rutiner och skapa ett kontinuerligt flöde för utveckling, test och driftsättning av ett existerande IT-system. Till sitt stöd fick varje team en coach från Microsoft.
För att klara av uppgiften krävdes samverkan och nytänkande, något som teamet lyckades riktigt bra med. Vi fick beröm för att vi kunde komma samman snabbt och fokusera på uppgiften. För oss kom det lite överraskande när vi prisades för detta. Det var inte vanligt att vara så prestigelös och uppgiftsfokuserad som vi.
Det jag tar med mig från Microsoft Build 2019 är synen på öppenhet.
-
Additiv tillverkning
Additiv tillverkning (AM) är en tillverkningsprocess med 3D-skrivaren i centrum. Tillverkningsmetoden att bygga material lager för lager ger en frihet som möjliggör förbättrad funktion i produkter och effektivare försörjningskedjor. I det här blogginlägget berättar Oskar Viklund, ingenjör och teknikledare inom additiv tillverkning på Combitech, om fördelarna och vad en verksamhet behöver tänka på.
AM kan tillföra värde genom hela produktlivscykeln. Rätt tillämpat möjliggör tekniken helt nya kategorier av produkter och logistiska lösningar. Tusentals komponenter kan bli en, mikrostrukturer kan kontrolleras och verktyg kan till exempel tillverkas direkt på den internationella rymdstationen istället för att transporteras upp från Jorden.
Additiv tillverkning (AM) är samlingsnamnet för flertalet processer och teknologier där den gemensamma nämnaren är tillverkningsmetoden – att med en 3D-skrivare bygga material lager för lager i en additiv process utifrån en 3D-modell. Detta skiljer additiv tillverkning i grunden från traditionella tillverkningsmetoder som är beroende av subtraktiva processer (typiskt skärande bearbetning) för att tillverka antingen slutartikeln eller de verktyg som är nödvändiga för formativa processer (exempelvis gjutning eller smide). Skillnaden i tillvägagångssätt ger en designfrihet som, rätt tillämpad, tillför mervärde till våra produkter och effektiviserar försörjningskedjorna längs med produkternas livscykler.
Illustration av additiv, subtraktiv och formativ tillverkning.
Intresset för AM kan summeras med två värden:
- förbättrad funktion i våra produkter
- förbättrade försörjningskedjor för våra produkters livscykler
Förbättrad funktion i produkter
Den ständiga klyschan runt AM är att ”komplexitet är gratis”, vilket också är sant. Designfriheten att skapa komplexa geometrier är en av de kraftfullaste värdeskaparna med AM. Den tillåter organiska former, lättviktsstrukturer, inbyggda kylkanaler och att med en komplex komponent ersätta en sammanbyggnad av komponenter.
Traditionellt är vi vana att designa inom begränsningarna för våra tillverkningsprocesser. AM är värdeskapande för att det tar bort många av de gamla begränsningarna. Det är den första tillverkningsprocessen med så få krav på geometri. Som designer måste du förstå den nya designfriheten och hur den tillåter dig att designa för funktion istället för inom traditionella processramar.
Förbättrade försörjningskedjor
En traditionell försörjningskedja är av nödvändighet utspridd eftersom den involverar många olika steg som alla kräver sin yta. Det resulterar i en kedja som täcker in flera olika företag och platser. Komplexiteten i detta motiverar stora produktionsvolymer och driver produktion att centraliseras.
AM är värdeskapande för att det kan ta bort mycket av spridningen och konsekvenserna av den. En AM-tillverkad komponent behöver inte ett gjuteri, kräver mindre maskinbearbetning och kan undvika mycket montering. Alla dessa steg sker inom en maskin, inom dess ”fotavtryck”. Effekten blir att AM-tillverkade komponenter inte kräver verktyg. Verksamheten behöver därmed inte göra investeringen, vilket ger små produktionsvolymer och individanpassning av produkter till ett kostnadseffektivt val.
Något förenklat och lite skämtsamt kan man beskriva AM som en försörjningskedja i en låda och det medför vissa logistiska effekter. Vi har exempelvis friheten att lägga produktion nära slutanvändarna, då de enda produktspecifika resurser som behöver förmedlas i denna decentraliserade produktion är de digitala 3D-modeller som ska tillverkas.
Tillämpning av AM
Värdeskapande med AM skiljer sig lite beroende på tillämpningsområde. Enkelt uppdelat kan man säga att tekniken används för design- & produktionsstöd, ersättning av komponenter och för utvecklingen av nya komponenter designade för AM. En indelning som även beskriver en bra läroresa för att realisera värdena med AM i sin verksamhet.
Illustration: En bra läroresa för att realisera värdena med AM i sin verksamhet.
Design- & produktionsstöd
Den stora behållningen med AM för design- och produktionsstöd ligger ofta i flexibiliteten med kortare ledtider och att snabbare kunna svara mot ändrade behov. AM ger oss kortare utvecklingstider och en reducerad time-to-market genom att minska antalet produktionssteg och underleverantörer.
Genom att sätta tekniken direkt i händerna på våra ingenjörer möjliggör vi fler iterationer på kortare tid för våra produktutvecklingsprojekt. Ingenjörerna kan själva ombesörja prototyp- och verktygstillverkning från dag till dag utan externa beroenden. Det är så du börjar bygga ett mindset kring AM inom din verksamhet. En enkel 3D-skrivare räcker långt för att skapa en förståelse för arbetsflödet och en medvetenhet om begränsningarna med processen.
Ersättning av komponenter
Att ersätta traditionellt tillverkade metallkomponenter med en additivt tillverkad motsvarighet medför oftast en högre komponentkostnad. Tar verksamheten vara på värdena med AM kan den trots detta få kortare ledtid och en lägre totalkostnad för en komponent.
AM tillåter produktion utan inköp och lagerhållning av verktyg och delkomponenter. Resultatet blir ett minskat rörelsekapital och friheten att tillverka komponenter där de behövs och vid behov.
Design för AM
Det är först när du från grunden tillåts optimera en design för sin funktion som du kan realisera den fulla potentialen med AM. Funktionsoptimering genom exempelvis topologioptimering, inbyggda kylkanaler, lättviktsstrukturer och mikrostrukturkontroll är en del av designfriheten med AM. Med den ökade komplexiteten följer dock beroenden av bättre verktyg och där har modellbaserade arbetssätt en central roll.
Modellbaserade arbetssätt är en trend vi ser för både additiv och traditionell tillverkning. Traditionellt har man kommunicerat geometri och toleranser genom 2D-ritningar och tillhörande dokumentation; metoder som lämpat sig väl för mänsklig tolkning. De är dock inte kompatibla med hög geometrisk komplexitet och digitala tillverkningsprocesser. Mänsklig tolkning av komplexa underlag är en risk när man programmerar maskinverktyg för produktion och koordinerar mätverktyg för inspektion. Övergången till ett robust digitalt 3D-underlag med tillhörande produktdefinitioner som stödjer nedströms applikationer genom livscykeln för en produkt är en nödvändighet för effektiv tillämpning av additiv tillverkning.
Tips till de som vill börja arbeta med AM
Ett vanligt problem i industrin är att verksamheter siktar för högt och ovetande påbörjar en mångårig resa innan de går break-even på sin investering eller i värsta fall ger upp på vägen. Är din vision att kvalificera en additiv process för säkerhetskritiska produkter finns det effektivare sätt att nå det målet än att "hoppa i den djupa änden direkt". Nedan kommer några tips för dig som vill börja dra nytta av additiv tillverkning:
- Tillgänglighet. Sätt tekniken direkt i drivna ingenjörers händer för att bygga grundläggande designkompetens och skapa ett mindset för additiv tillverkning inom din verksamhet. En enkel 3D-skrivare räcker långt för att skapa en förståelse för arbetsflödet och en medvetenhet om begränsningarna med processen.
- Strategi. Satsa på rätt tillämpningar initialt för att bygga know-how och skapa buy-in från verksamheten. Sätt AM i sitt sammanhang och bygg kompetensen stegvis. Börja tillämpa tekniken för design- och produktionsstöd och bygg sedan vidare mot din vision för AM.
- Nätverk. Kompetensen inom additiv tillverkning kommer kortsiktigt inte räcka till för att täcka behovet och Sverige saknar resurserna för dubbelarbete. Det är Combitechs ambition att stärka svensk industri inom AM och vara en resurs till våra kunder.
Artikelförfattare
Oskar Viklund, se kontaktkort till höger om inlägget, har aktivt arbetat med additiv tillverkning för nyutvecklingsprojekt sedan 2013.
-
Att arbeta modellbaserat - en del av digitaliseringen
Att införa ett modellbaserat arbetssätt genom hela värdekedjan - från koncept och utveckling till eftermarknad och ”end of life” sparar tid och pengar. Det är en förutsättning för att kunna göra den digitaliseringsresa som många verksamheter står inför. Möjligheterna är stora men det finns såklart utmaningar, det lyfter vi fram i detta blogginlägg som skrivits av Emil Hansson, Technology Officer MBE, Combitech.
Ett modellbaserat arbetssätt där MBD (Model Based Definition) ingår handlar enkelt uttryckt om att information som tidigare fanns i 2D-ritningar läggs i 3D-modeller som sedan återanvänds genom hela produktens livscykel. På så vis knyts utveckling, tillverkning och underhåll ihop. Istället för flera informationskällor blir modellen informationsbäraren och den gemensamma källan. Se gärna filmen, du hittar den längst ned på denna sida, där jag pratar om MBD.
Att arbeta modellbaserat inkluderar inte bara MBD och 3D-modellen. Det innefattar även andra modelleringsområden såsom systemmodellering, konceptmodellering, funktions- och egenskapsmodellering och flödesmodellering.Intresset för arbetssättet växer
I mitt arbete på Combitech träffar, diskuterar och arbetar jag med olika verksamheter. Utifrån dessa samarbeten kan jag konstatera att intresset för ett modellbaserat arbetssätt är stort och att allt fler börjar inse att det kan hjälpa dem hantera och överkomma sina utmaningar. Några av de utmaningar som många verksamheter står inför är:
- Ökat tryck från marknaden leder till krav på högre effektivisering och ökad flexibilitet genom hela livscykeln – från koncept och utveckling till eftermarknad och ”end of life”.
- Information och data hanteras fortfarande inom många områden på ett traditionellt sätt genom dokumentation och 2D-baserade ritningar och underlag.
- I många fall drivs projekt och organisationer på ett silo-baserat sätt. Detta skapar ineffektivitet och långa ledtider.
Det går inte att fortsätta i gamla hjulspår
I takt med att verksamheter inser vikten av digitalisering upplever jag att allt fler kommer till insikt om att det inte längre går att fortsätta i gamla hjulspår. Bort med traditionell dokumentation och silobaserade processer! In med ett modellbaserat arbetssätt som skapar förutsättningar för en effektiv och flexibel informations- och datahantering som bidrar till kortare ledtider och minskade kostnader.
Låt information och data stanna i den modell som den föds i och återanvänd det som behövs direkt från modellen genom digitala länkar och relationer – istället för att återskapa information och data i traditionell dokumentation. Detta bidrar, enligt mig, till ökad digitalisering eftersom jag uppfattar digitaliseringen som tvådelad, där ett modellbaserat arbetssätt framför allt kan relateras till punkt 2:
- 1. Digitalisering handlar om att skapa nya produkter och tjänster med hjälp av digital teknik.
- 2. Digitalisering handlar om att automatisera processer och att effektivisera digitala informations- och dataflöden genom exempelvis ett modellbaserat arbetssätt.
Tips till de verksamheter som vill arbeta modellbaserat
En återkommande fråga från kund är hur de ska komma igång med ett modellbaserat arbetssätt. Här kommer några tips, se nedan.
- Ha människan i fokus! För att lyckas är det viktigt att få med sig kollegorna i förändringen.
- Skapa en långsiktig målbild och vision som ni kan luta er emot under resan.
- Var medveten om era förutsättningar och nuläge. Skapa en övergripande roadmap baserat på nuläge och långsiktig målbild och vision.
- Förankra införandet av ett modellbaserat arbetssätt från högsta ledning för att säkerställa stöd genom hela resan.
- Börja smått och hitta ”lågt hängande frukter”, där ett modellbaserat arbetssätt kan skapa värde snabbt.
- Arbeta stegvis och agilt, för att skapa utrymme för feedback så tidigt som möjligt.
- Våga ta hjälp och inspireras av dem med tidigare erfarenhet på området.
- Var uthållig! Det kommer finnas motstånd och motgångar som måste överbryggas – det underlättar att ta experthjälp.
Vill du veta mer eller få möjlighet att ställa en fråga hittar du mina kontaktuppgifter bredvid inlägget. Varmt välkommen att höra av dig!
Se MBD-filmen nedan:
