Varje sekund kan rädda liv i en skolattack

Nu har det gått 1,5 år sedan skolattacken i Trollhättan ägde rum. En attack som av polisens presstalesperson Thomas Fuxborg beskrevs som "en av de värsta händelserna i svensk historia". Till följd av dådet miste fyra människor livet, en av dem var gärningsmannen. Ännu fler drabbades direkt eller indirekt, och det svenska samhället arbetar fortfarande med eftersviterna.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lyfte väpnat våld i skolan i den nationella riskbedömningen redan år 2012. Detta efter att flera skolskjutningar hade ägt rum i bland annat USA och Finland. Men det var först efter Trollhättandådet som vi i Sverige på allvar började förstå att det kan hända oss. Idag har flera skolor och kommuner tagit fram, eller påbörjat arbetet med att ta fram, en handlingsplan för hur skolattacker ska kunna förebyggas och hanteras. Att därtill komplettera med utbildningar och övningar stärker förmågan att agera. En förmåga som räddar liv eftersom varje sekund räknas i en skolattack.

I den allmänna debatten diskuteras ofta de bakomliggande orsakerna till att någon väljer att gå till attack i en skola. Inte sällan belyses den påverkan som filmer, musik och tv-spel med våldsamma inslag kan ha. Exempelvis blev musikern Marilyn Manson en utpekad syndabock efter skolmassakern på Columbine High School 1999 medan datorspelet Battlefield 2 ansågs vara en gemensam nämnare mellan de två finska gärningsmännen 2007-2008. Redan vid Sveriges första officiella skolskjutning i Kungälv 1961 menade gärningspersonen att han var påverkad av dåtidens populära tv-serie Bröderna Cartwright.

Även om vi människor givetvis påverkas av vår omvärld, är det viktigt att komma ihåg att mobbning och utanförskap är mycket starkare bidragande faktorer. I merparten av alla skolattacker har gärningspersonen själv varit utsatt för mobbning eller utanförskap under sin uppväxt. Därför är det viktigt att alla skolor bedriver ett aktivt arbete för att värna om barnens trygghet och gruppgemenskap. Alla skolor behöver ha en handlingsplan för antidiskriminering och antimobbning, liksom en planering för vad som behöver göras om en skolattack skulle inträffa. Handlingsplanerna ska inte vara hyllvärmare, utan förankras i verksamheten.

I motsats till andra skolattacker betecknas dock inte händelsen i Trollhättan som ett hämndbrott, utan som ett hatbrott. Det blev därför samtidigt tydligt att den segregation och den främlingsfientlighet som breder ut sig i delar av vårt samhälle kan få förödande konsekvenser. Skolattacker är alltså inte längre uteslutande ett hämndbrott utan kan bero på flera andra orsaker som också måste beaktas.

Även om skolattacker tack och lov är ovanliga, förekommer dagligen situationer av hot och våld i de svenska skolorna. Situationer som skapar otrygghet för elever, lärare, annan skolpersonal, närboende och föräldrar. Senast i december 2016 rapporterades bl.a. ett knivbråk på en skola i Göteborg, ett hot mot en skolledning i Enköping och ett storbråk mellan två skolor i Ronneby. Att komma till rätta med situationen är allas vårt ansvar.

I Combitech-poddens senaste avsnitt diskuterar jag med mina kollegor Tove Lundlycke och Jonas Raber om väpnat våld i skolmiljö. Vi intervjuar också två experter på området; en polis och en kommunal säkerhetschef. Lyssna gärna mer här.

Tack för ordet!
Susan Bergman, krisberedskapsexpert  på Combitech AB